Jag har 100 anledningar att äta

För mig är maten och ätandet en daglig kamp. Även om jag äter lchf kost så betyder det inte att jag är ”räddad” och aldrig blir sugen på mat som inte är bra för mig eller aldrig överäter av maten. Det här är något jag kämpar med hela tiden. LCHF kosten med sitt höga fettintag gör att man håller sig mätt längre stunder och mår toppen, men så fort man påverkas av faktorer som att man gått alldeles för länge mellan två måltider och är så hungrig att allt logiskt tänk är som bortblåst, eller sovit för lite så att tröttheten gör att man känner hunger och blir hungrig på fel saker samt faktumet att man har ett matmissbruk i bagaget som hela tiden spökar. Jag kan t.ex. äta vid följande tillfällen:

  • om jag är glad
  • om jag är ledsen
  • om jag är hungrig
  • om jag är mätt
  • om jag vill fira något
  • om jag är trött
  • om jag är pigg
  • om jag har långtråkigt
  • om jag har trevligt tillsammans med vänner

och listan goes on and on… Ja, jag kan i princip äta närsomhelst. LCHF kost är toppenbra, men för en person som kan fortsätta att äta fast att man mår illa så handlar det om en daglig kamp med sig själv och LCHF maten har gjort kampen enklare att hantera, fast att kampen med mig själv alltid finns där i bakgrunden, men jag är medveten om mitt problem.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: